Recension av Costa Toscana

Fartyg: Costa Toscana, Costa Cruises, lanserad mars 2022.

Passagerarkapacitet: 6554.

Testkryssning: 4 april – 8 april 2022, från Barcleona till Civitavecchia (med stopp i Valencia, Palermo och en dag till havs).

Det nya fartyget från Costa Cruises har bara varit igång några veckor när Seafun går ombord för att testkryssa. Costa Toscana är systerfartyg till Costa Smeralda och både går på LNG (flytande naturgas). Med sin längd av 337 meter hör fartyget till ett av världens största.  

Som sådant skulle det lätt kunna bli rörigt, svårt att få till en fungerande service eller något annat logistiskt men jag upplever inget sådant. Tvärtom verkar det som att någon verkligen tänkt till för att skapa nya, smarta lösningar som effektiviserar och tidsbesparar.

Flera corona-anpassningar märks också, i alla fall tänker jag att de halva glasväggarna mellan personal och gäster i till exempel bufférestaurangen är det. Därtill finns temperaturmätare utställda, liksom handsprit (som ju alltid funnits) och QR-koder i alla barer och restauranger. Att kryssa utan mobil och Costa-appen är därför nästan omöjligt, och just appen är riktigt bra. Allt fungerar precis som det ska, vilket ju inte är en självklarhet på ett nytt fartyg.     

Hytten

Min balkonghytt på däck 11 har extra stor balkong, 13 kvm. Själva hytten är på 17 kvm och designen är ljus och fräsch, med färger i aqua, blått och orange. Den är bra planerad med riktiga garderober, väggknoppar och tre vanliga eluttag samt två USB-uttag. Kassaskåp finns i ena garderoben, liksom poolhanddukar.

Soffan är av schäslongstyp, och används som säng om man är tre i hytten. Skrivbordet är inte särskilt djupt men har plats att lägga ifrån sig lite saker. Hårfön finns i en låda undertill. Room service-menyn når man via en QR-kod som är fastklistrad på ena nattduksbordshyllan.

Vid ankomst står en stor vattenflaska i hytten, du får betala 2,90 euro om du dricker den, men kranvattnet går också bra att dricka. Strålen är ganska svag, gissningsvis för att spara vatten, men jag gillar att handfatet är stort nog så jag slipper slå pannan i kranen (vilket hänt på fartyg med trånga badrum och små handfat) och att det finns plats att ställa ifrån sig necessären samt gott om hyllor för produkter.

Duschen är rymlig med glasvägg både ut i badrummet och hytten (dock dimmad mot hytten). Plus för att jag slipper sladdrigt duschdraperi, men minus för tom tvålpump och att det inte ens finns ett basic schampo av typen kombinerat ”schampo-duschcreme”.

Jag är glad att det inte känns att sängen lutar när jag väl lägger mig på kvällen. Faktum är att jag sover som en stock, trots att kudden är stum och hård och lakanen lite för sträva.

För att vara en vanlig balkonghytt är det en riktigt härlig hytt, det är sängkläderna och kudden som hindrar toppbetyg, men är du högre nivå i Costas medlemsklubb ska du kunna välja en annan från deras kuddmeny.

Aktiviteter

På Costa Toscana handlar det mesta om mat, dryck och att hänga i schyssta miljöer. Matintresserade kan också vara med på olika events och matlagningskurser i fartygets Food Lab. Den som vill ägna sig åt wellness hittar både spa och gym, samt en sportplan för olika bollspel.

Ungdomar kan roa sig med olika vattenrutschkanor i Splash Aqua Park och spelautomater (som kostar extra) i Sala Giochi Arcade, men utöver barnklubbarna, poolerna (4 stycken) och bollplanen så har just barnen faktiskt inte så mycket mer att göra. Är man bortskämd med vad de mest aktivitetsspäckade fartygen kan erbjuda kan det kännas som att något saknas.

Bland de aktiviteter som ordnas för vuxna finns en hel del ”group dancing” där det är meningen att man ska släppa loss, pingis-matcher, frågesporter, volleyboll och liknande.

Barn och familj

Barnklubbarna hos Costa heter Squok Club och är åldersindelade 1-3 år (Baby Squok), 3 – 6 år (Mini) och 7 – 11 år (Maxi). För de yngre barnen ordnas särskilda aktiviteter med figuren Peppa Pig och det finns ytor där hela familjen kan leka tillsammans.

Barnpassning finns också, till och med ett rum med små sängar där de allra yngsta kan ta sig en övervakad tupplur medan mamma och pappa kanske tränar eller får sig en spabehandling (alldeles i närheten på samma däck). Att ha barnvakt kostar 10 euro per timme och kan som längst fås tre timmar i taget (sedan vill man att föräldrarna tar hand om sina barn en stund innan en ny session bokas).

En fin grej för småbarnsfamiljer är också att det mittemot barnklubbarna finns en särskild familjerestaurang, Squok restaurant, dit familjer med barn i åldern 3 – 6 år kan äta frukost och lunch (konsultera ditt dagsprogram Oggi a Bordo huruvida det gäller även till middag på din kryssning).

Alla som har eller har haft småbarn vet hur påfrestande och stressigt det kan vara att sitta i fin restaurangmiljö med barn som inte alls vill sitta still eller har förståelse för att andra gäster uppskattar lugn och ro – så här kan man istället äta med andra familjer på barnens villkor.  

De vanliga restaurangerna har självklart barnmeny och man är inte tvingad att äta på familjerestaurangen, det är om man vill. Som redan nämnts har barnen också vattenrutschkanor ute på däck att roa sig med samt sportplan och spelarkad (mot avgift).

Ute på däck, i ena änden av Piazza del Campo, finns även lekytor i skuggan.

Mat och dryck

Totalt finns 15 matställen, från street food och pokebowl serveringar på däck till buffé, à la carte och gourmetrestaurangen Archipelago. Av dessa ingår 7 stycken, men valmöjligheten finns egentligen bara till frukost och lunch, till middag äter man på den restaurang man blivit tilldelad (om man inte bokar en specialrestaurang).

Servicen är bra och effektiv, personalen verkar ibland något stressad, men det blir rätt och om jag kommer sent till restaurangen får jag alltid komma in ändå.

Inga menyer delas ut, allt sker digitalt, så att ha mobilen nära till hands med en QR-kod scanner är en nödvändighet.

I vissa restauranger, som Il Vigneto Osteria, behöver man dock inte välja ut vad man ska ha. Menyerna är fasta både till frukost och lunch och stora delar dukas upp på bordet oavsett. Varmrätt väljer man, och självklart kan man neka till det man absolut inte vill ha.

Detta leder in oss på utbudet. I buffén upplever jag det som mindre men utan att det stör. Allt är begripligt presenterat, i alla fall om man kan hur en italienare äter: antipasti dvs charkuterier och ostar, grönsaker, pasta (det finns ett par rätter varje dag som tillagas framför dig medan du väntar), kött och fisk. Och så frukt. En disk med bakverk finns också, inget överdådigt men jag räknar till sex sorter att välja på.

Alla diskar i buffén är bakom glas, man kan inte ta för sig själv. Jag får inte riktigt klart för mig om det är en anpassning på grund av covid men säkert är det även ett led i den allrådande miljö-/hållbarhetsfrågan. När gästerna måste peka ut vad de ska ha istället för att själva sleva upp, blir det säkerligen mindre matsvinn.

Att buffén även är stängd kvällstid lär också spara in många kronor, både i matkostnader och personal. Kanske kommer den ha öppet i framtiden till middag, när covid-protokollen har lättat och fartyget har fler passagerare vilket långt ifrån är fallet på min kryssning.

Några sista ord om maten eftersom jag också upplever att det bantade utbudet kompenseras av högre kvalitet. De pastarätter jag äter är gudomliga. En av dem har stora bitar av svart tryffel på, ”once per cruise” blir jag upplyst om. Svärdfiskrulladerna som följer efter är det inte heller något fel på, tvärtom. Och inget av detta kostar extra.

Desserterna är också värda ett par egna rader. På rekommendation väljer jag en kväll någon slags citrusexplosion på knaprig smulbädd vilket egentligen inte är vad jag brukar välja, men den visar sig vara en fullträff både till komposition, smak och utseende.

Även Choco-yellow fruit med chocolate dacquoise, hasselnötspralin, yellow fruit cream och mörk chokladmousse är en chokladälskares dröm i en klass jag faktiskt inte trodde jag skulle få uppleva på en Costa-kryssning.

Den med riktigt höga krav ska inte missa fartygets gourmetrestaurang Archipelago där menyerna skapats av de tre stjärnkockar som rederiet samarbetar med; Bruno Barbieri från Italien, Hélène Darroze från Frankrike och Àngel Leòn från Spanien.

De har också skapat särskilda destinationsrätter som serveras i de vanliga huvudrestaurangerna, där de inspirerats av de olika stoppen och den lokala matscenen under kryssningen.

Jag provar till exempel Helene Darroze kikärtssoppa som har en frisk ton av citron och sällskap av en ljusrosa havskräfta. Mycket god!

Drycker och barutbud

Några ord också om barer och drycker. En stor skillnad hos Costa är att utöver vanligt bryggkaffe och te till frukost och eftermiddags-fikat, ingår inte ens vanligt isvatten. Därför måste man nästan ha ett dryckespaket av något slag, om så bara ett med vatten. Om man förstås inte föredrar att betala allt styckevis.

Det finns flera olika slags dryckespaket, det billigaste där även alkohol ingår heter ”My drinks” och kostar 35 euro per dag. Det må vara irriterande att man är mer eller mindre tvingad att ha ett, men det inkluderar i alla fall mycket.

Vinerna som ingår är enkla, men det finns alltid ett par stycken att välja på av både rött och vitt samt någon rosé. Specialkaffe av olika slag ingår också liksom läsk och drinkar.

Jag testar att beställa lite här och där för att se vilka drinkar man kan få (många jämförbara rederier inkluderar bara de absolut enklaste drinkarna på ”basnivån”) och blir inte nekad något. Inte ens när jag beställer i ”signaturbarerna” Campari, Apérol, Heineken eller Kartell. Det finns en Ferrari bar också men med ett utbud av 18 barer hinner jag inte runt till alla!

Kartell café har ett specialkoncept med Kartelldrinkar döpta efter kända möbelmodeller av designfirman, Heineken bar (den enda till havs) serverar öldrinkarna och ”sbritz” (att jämföras med spritz) som också går bra att beställa med My drinks-paketet plus att flera drinkar även ingår i Camparibaren.

För att få champagne eller dyrare spritsorter måste man dock uppgradera sitt dryckespaket. Det finns även paket för bara vatten, kaffe, läsk osv.

Lustigt nog är det vid vattnet det tar stopp. Jag får bara beställa ett begränsat antal flaskor, jag tror det var 6 stycken under min 4-nätters kryssning (kanske det är fler på en längre kryssning). Som tur är finns inga restriktioner att beställa vatten på glas.

Service/personal

Med undantag för en underlig hovmästare som ser det som nödvändigt att påpeka att jag ser trött ut, är alla jag möter trevliga och hjälpsamma. Hänger de inte exakt med på vad jag beställer frågar de igen (vilket jag uppskattar, bättre det och att det blir rätt). Servicen är snabb och effektiv och det sker inga konstigheter på hela kryssningen.

Min stateroom attendant är relativt osynlig men jag tycker det är ganska skönt, förutom när jag i början av kryssningen försöker hitta honom flera dagar i rad för att påpeka att tvålpumpen i duschen behöver fyllas på. När jag väl hittar honom släpper han allt han har och går ögonblickligen och fixar det (fast att jag påpekar att han kan ta det senare).

Vid ett par tillfällen har jag frågor för guest relations, eller receptionen som det faktiskt för en gångs skull heter här. Det är bara det att receptionsdisken är tom. Där står fyra Kartellstolar på rad och gapar framför fyra lika obemannade datorskärmar. En skylt upplyser att jag måste boka tid för att framföra mitt ärende, vilket ju kan vara ganska bökigt om det brådskar.

Första gången jag hugger en lur på väggen i närheten och en röst undrar om jag bokat tid skrattar jag nästan till. Bokat tid? Men japp, det är så det fungerar i coronatider hos Costa. Och kanske är det inte så dumt. Inga köer, inga folksamlingar, minskade risker. Och hjälp får jag, även om med viss fördröjning.

Underhållning

När jag förstår att Costa Toscana helt saknar en stor teater med 2000 sittplatser känner jag nästan en lättnad. Till skillnad från de fartyg som har shower man bokar in sig på det första man gör, finns ju som bekant också dem med framföranden där man börjar gäspa och längta efter att få gå och lägga sig. Och samtidigt nästan får dåligt samvete om man inte ser klart.

Här sker det mesta i studioliknande Poltrona Frau Arena eller fartygets hjärta, Colosseo, som spänner över tre däck (mindre barer kan också ha band som spelar).

När det visas en show eller sker någon slags underhållning så kan man sitta runtom på varje däck, men nu under covidtider bara på varannan plats – om man inte tillhör samma sällskap.

Jag lyssnar på en skönsjungande glitterklädd fransk solist, ser luftakrobatik och ett lite rockigt ukrainskt tjejband som framför ett Jennifer Lopez-potpurri. Fartyget ordnar också en snäll Idol-inspirerad tävling där gästerna kan anmäla sig att vara med (och där alla får beröm).

Ingen av de shower jag ser får mina stående ovationer men inget är heller dåligt (eller för vågat, vilket jag varit med om på Costa förut). Jag kommer på mig själv med att tycka att det är ganska skönt med den lagom långa och lättsamma underhållningen där man samtidigt kan röra sig runt fartygets atrium och ta in det man vill och samtidigt byta bar eller beställa in ett par bitar sushi från Sushinos.

Hör man till dem som tycker en storslagen show är kvällens höjdpunkt på en kryssning, kan det vara bra att veta att man kommer att sakna det här.

Bad

Fartyget har fyra pooler tillgängliga för alla (det ska även finnas en pool inne på Solemio spa som jag aldrig såg).

En av dem – La Spiaggia Beach Club – är under tak som skyddar mot regn och kyla, vilket gör det möjligt att bada året om, dock går inte taket att ta bort vid fint väder. En finess är att taket släpper igenom UV-strålar så att man ändå kan sola och få semesterfärg, så här gör namnet ”solarium” skäl för sig.

Detta område har också fyra mindre pooler i terrasser på vardera sida av den stora poolen, med stora soffor att hänga i som passar för sällskap. Runtom finns också serveringar med Nutella-bakverk och pannkakor, hamburgare, glass och liknande (allt kostar extra).

Il Forte Beach har två identiska pooler, en på babord sida och en på styrbord sida vilket faktiskt gör upplevelsen lugnare på var och en av dem.

Den fjärde och sista är Versilia Beach som är kantad av cabanas och har en upphöjd bubbelpool i en änden.

Till detta kommer vattenrutschkanorna i Splash Aqua Park, men jag såg ingen dedikerad, grund barnpool.

Shopping

Butikerna är samlade kring vad som kallas Il Mercatino shopping area. Det känns trevligt och inbjudande att strosa runt här och det finns allt från märkesbutiker (flera har nedsatta priser fast fartyget är helt nytt) samt en shop med logo-produkter.

Det finns även en liten butik med billiga accessoarer till enhetspriset 8,99 euro (aftonväskor, kepsar, saronger med mera) som både kan vara bra som presenter eller stödja en packning man upptäcker har brister. Det finns även butiker med make up och parfym, alkohol, klockor och juveler.

Totalupplevelse

Costa Toscana imponerade helt klart med sina snygga miljöer och breda utbud av restauranger och barer. Här väntar pasta av bästa sort, pizzor att längta efter, drinkar inspirerade efter de möbler man sitter på…ett modernt flytande stycke Italien som inte alls andas ”impossible” (med utslagna armar) utan väldigt mycket ”possible” att gilla.

Samtidigt som jag upplevde produkten till viss del nedbantad (det går exempelvis inte att få tag i ett kvällssnack utan att betala för det) upplevde jag också att det skett en kvalitetshöjning, och effektivisering. Den senare får man kanske ha förståelse för med tanke på vad kryssningsbranschen har gått igenom de senaste åren – om det nu alls har med det att göra.

Kan man leva med att exempelvis buffén inte är öppen 24/7, men att matkvaliteten höjts och att man med enklaste dryckespaketet har galet mycket att välja på, har man mycket att hämta på en kryssningssemester här. Känslan är riktigt bra och utbudet brett.

Det är dock inte fartyget för den som vill ha non stop aktiviteter av lekfullt och varierande slag. Sådant som klätterväggar, minigolf, laser tag och zipline lyser här med sin frånvaro och är väl i så fall Costa Toscanas akilleshäl. Storslagna shower saknas också.

Familjer med små barn eller i mellanålder som gillar att hänga på barn-/ungdomsklubben och roa sig i vattenrustchkanorna kommer må gott liksom par som bara vill chilla ute som inne i hängmattor, cabanas, solstolar och soffor. Detta är ett fartyg utan måsten för en semester i ordets rätta bemärkelse.

Att Costa Toscana kommer hitta sin publik känner jag mig inte orolig över, framförallt kommer fler få upp ögonen för att nya Costa inte är vad de en gång kan ha varit.

Alla bilder är tagna av mig, Heidi Rovén (©Cobertura, Seafun.se) om inget annat anges.

Artikeln Recension av Costa Toscana kommer ursprungligen från SeaFun.